Papptakens Historia

Papptak.org
Vi kan papptak

INFORMATION & FAKTA

Papptak historia

Tak på rulle

Sedan kom takpappen på rulle

På 1860-talet började takpapp tillverkas industriellt och på rulle, vilket naturligtvis underlättade
både transporter samt själva läggningsarbetet. Och på slutet av 1800-talet kom pappen
färdiginpregnerad från fabrik men eftersom tjäran och även pappen bryts ner av väder och vind
så behövde man underhålla sitt tak genom att stryka på tjära med bara några få års mellanrum.

Man kom sedan på att att man kunde skydda pappen mot solen genom att belägga den med
sand eller fint krossat skiffer vilket minskade behovet av underhåll relativt mycket.

Dagens papptak.

Det var inte förrän på 1920-talet som man gick ifrån den giftiga stenkolstjäran och istället
började med 'asfaltpapp', sedan ändras inte tillverkningsmetoden nämnvärt på ca 40 år. Men
mot slutet av 60-talet när kvaliteten på lumpstommen började försämras behövde man söka
efter andra material och man övergick till glasfiber som stommaterial. Detta var dock inte så
lyckat eftersom de glasfiberbaserade stommarna inte sällan sprack då de inte var tillräckligt
flexibla vid t.ex. tjock isbildning på taket. I mitten av 70-talet övergick man till att istället använda
polyester som kärna i stommen vilket gör pappen mycket mer elastisk och har en hög
brottböjning. En kärna av polyesterarmering som bakats in i modifierad bitumen är det som de
flesta typer av ytpapp består av idag, med ett skyddande ytskikt av skiffer, sand eller annat
skyddsmaterial.

Idag består alltså takpappen egentligen inte alls av papp utan mestadels av petroleumprodukter
som gör slutprodukten flexibel, slitstark och långtidshållbar. Dagens papptak har en livslängd
från 20 upp till 50 år utan något egentligt underhåll, vilket gör att ett papptaks pris blir mycket konkurrenskraftig!

Lägga papptak är en svensk uppfinning med en drygt 200 år gammal historia.

På slutet av 1780-talet blev Arvid Faxe först i Sverige med
att tillverka takpapp. Papptakens konstruktion handlade då om kvadratiska pappskivor som bestod av lumppappersmassa blandat med kalk, koppar, järnhaltig jord samt animalisk olja.

Det var också vanligt att pappen bestod av vanlig lumppapp som
man penslade eller doppade i trätjära. Något senare började
man använda stenkolstjära istället då den tålde värme och
sol bättre, dock är stenkolstjära giftig. Men papptakets livsläng

var fortfarande inte den bästa och papptaket krävde mycket underhåll.